Rädsla att mista korttidspermitteringarna ger ny varselvåg
Hur det blir med korttispermitteringar nästa år är än så länge på förslagsstadiet, och många svenska företag befinner sig fortfarande i en mycket svår situation. Enligt Sinf är det därför viktigt med tydliga besked och förlängda permitteringar för att vi ska slippa omfattande uppsägningar.
Närmare 600 000 anställda i Sverige har korttidspermitterats från sina arbeten under 2020 där industrin står för 172 000 permitteringar. Än så länge står det inte klart hur det blir med permitteringar efter årsskiftet, vilket är något som Sinf, Svensk Industriförening, vill ska skyndas på.
– Det ligger nu en hel del påtänkta varsel hos väldigt många företag inför upphörandet av korttidspermitteringen. Vi behöver få en större klarhet i hur regleringen för permitteringar kommer att se ut nästa år för att företag i kris ska kunna planera sin överlevnad. Permitteringarna måste fortgå annars riskeras det uppstå stora uppsägningar inom kort fortsätter, berättar Jennie Nilsson, jurist på Sinf.
Hittills har permitteringarna varit en betydande räddning för de svenska jobben, och om stöden försvinner och fler varsel läggs menar Sinf att den psykiska ohälsan kan öka, vilket i förlängningen skapar ytterligare påfrestning inom vårdsektorn och för skattebetalarna. Dessutom riskeras en fördjupad ekonomisk kris och längre återhämtning.
– Genom att företagen nu drar ingång varslen så riskerar vi också en mer långdragen konjunktursvacka, säger Sinf:s vd Sanna Arnfjorden Wadström.
Företagen är beroende av sina kompetenta medarbetare för att framöver få igång tillväxten, och att nu kanske tvingas varsla även kunskapstung personal, som det tagit år att lära upp, kommer fördröja tillväxten så snart krisen lättar.
– Det kompetenstapp man nu riskerar urholkar bolagen på lång sikt då det medför en långsammare återhämtning. För att få igång snabba investeringar och innovationskraften i Sverige behöver företagen kunna behålla den kompetens varje företag byggt upp. Där är tillgången till spetskompetens helt avgörande, skriver Sinf.