Sverige behöver en plaststrategi!
Av Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.
De senaste åren har miljödebatten haft stort fokus på plastnedskräpning. I debatten om problemen är det lätt att glömma bort att plast också är ett fantastiskt material som kan bidra med oräkneliga lösningar på klimat- och miljöproblem. Vi behöver plasten mer än någonsin och det är just därför det är avgörande att vi börjar använda plast till rätt saker och på ett hållbart sätt. Framförallt måste plasten cirkulera bättre i våra kretslopp - utan att tappa sin kvalitet. För att det ska kunna ske krävs politisk styrning.
Vi ser positivt på att regeringen arbetar med plastfrågorna men vi vill se att politiken tar ett bredare grepp om frågorna. Sverige behöver en plaststrategi. Vi behöver mål och konkreta förslag som driver plastanvändningen i rätt riktning. Circular Sweden har ett antal förslag på vad en svensk plaststrategi bör sätta fokus på. Sveriges forskning och näringsliv tas just nu en rad olika initiativ för att skapa en mer hållbar plastanvändning och det är dags att politiken stakar ut en tydligare gemensam riktning.
En målsättning för Sveriges plastanvändning 2030 bör vara att:
· 2025 ska nära 100% av produktionsspill och rena plastflöden från industrin materialåtervinnas.
· 2030 ska minst 70% av alla plastprodukter vara tillverkade av förnybar/återvunnen råvara.
· 2030 ska minst 70% av allt plastavfall materialåtervinnas eller återanvändas.
En målsättning för plastförpackningar bör vara att:
· 2025 ska alla förpackningar på svenska marknaden vara återvinningsbara.
· 2030 ska minst 70% av plastförpackningarna återvinnas eller återanvändas.
· 2030 ska alla förpackningar produceras av förnybar eller återvunnen råvara.
För att klara de här målsättningarna behöver både näringslivet och politiken agera. Innovation och forskning måste stimuleras. Produkter behöver designas så att de kan återanvändas och återvinnas. Andelen återvunnet material måste också öka kraftigt i produkter.
Regeringens utredare av hållbara plastmaterial har tidigare presenterat värdefulla idéer. Dessvärre angav inte utredningen vilka åtgärdsförslag som är mest prioriterade. Vi vill därför lyfta fram fem åtgärder som regering och riksdag bör prioritera framöver:
1. Ställ krav på marknaden att på sikt öka återvinningsbarheten och återanvändbarheten, samt andelen återvunnet material i plastprodukter.
Kraven bör vara kvantitativa och långsiktiga; marknaden måste få tid att anpassa sig. Detta är något som behöver utredas i samråd med industrin.
2. Skapa tydliga incitament för att använda mindre jungfrulig fossil plast.
Regeringen bör tillsätta en statlig utredning med uppdraget att föreslå lämpliga styrmedel för en ökad användning av återvunnen plastråvara inom industrin. Förslag som brukar tas upp i debatten är fossil skatt, materialåtervinningscertifikat, investeringsbidrag, märkning, information, designutbildning och massbalanssystem. Det är dags att bestämma vilka åtgärder som leder till en snabb och effektiv omställning.
3. Ställ krav vid offentlig upphandling på att produkter ska kunna återanvändas, återvinnas och vara tillverkade av återvunnet material.
Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla kravkriterier för cirkulär upphandling, med fokus på att öka andelen återanvändningsbara och återvinningsbara produkter samt öka användningen av återvunnen råvara.
4. Förbättra och förtydliga systemet med utökat producentansvar.
Producentansvaret behöver premiera producenter som förenklar återbruk eller återvinning samt använder återvunnet material, exempelvis genom utökad differentiering av avgifter. Regeringen bör också initiera en harmonisering på EU-nivå av producentansvarskriterier och differentierade avgifter.
5. Inrätta ett plastkunskapscentrum
Regeringen bör inrätta ett plastkunskapscentrum som sprider kunskap om plast, miljöpåverkan och effekten av olika styrmedel i utbildningssyfte för både industri och akademi.
Flera av oss företag har satt ambitiösa mål och hittat nya lösningar för att cirkulera plast. Axfood och dagligvaruhandeln har redan antagit mål om att alla plastförpackningar ska vara materialåtervinningsbara 2022 och producerade i förnybar eller återvunnen råvara 2030. H&M och IKEA har satt upp mål om att använda 100% återvunna eller hållbara/förnybara material i alla produkter 2030. Tarkett ska omvandla allt fler gamla plastgolv till nya. Spendrups Bryggeri använder 2500 ton återvunnen plast i PET-flaskorna varje år och går i år över till mer återvunnet material även i annat förpackningsmaterial av plast. Coca-Cola European Partners i Sverige ska nu blir först i världen med 100 % återvunnen plast i sina lokalproducerade PET-flaskor.
Nu vill vi att även regeringen sätter ambitiösa mål för nationen. Inte minst för att Sverige ska kunna nå målet om att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. Plastfrågorna är synnerligen relevanta för både miljö-, klimat-, forsknings- och näringspolitiken. Vi vill att Sverige tar snabbare steg mot en cirkulär plastanvändning. Nationellt genom att ta fram en plaststrategi med fokus på ovanstående punkter och internationellt genom att driva utvecklingen av EU:s ambitioner och regelverk mer aktivt. En sådan utveckling kommer att minska koldioxidutsläppen och driva på en mer hållbar plastanvändning.
Anders Wijkman, ordförande Circular Sweden,
Cathrine Westerlind, hållbarhetsansvarig Coca-Cola European Partners,
Anna Lidström, hållbarhetschef Spendrups Bryggeri,
Jonas Carlehed, hållbarhetschef IKEA Sverige,
Christina Lindbäck, hållbarhetschef NCC,
Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef Tarkett,
Eva Karlsson, vd Houdini Sportswear,
Felicia Reuterswärd, hållbarhetschef H&M Sverige,
Nazdaneh Yarahmadi, forskningschef plastprodukter RISE,
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood,
Ellen Einebrant, kommunikationschef Återvinningsindustrierna
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.