3

Bilder

Bild: Monica Almgren

Digitala marknadsplatser för återvunnet, fler samarbetande leverantörer men också ekonomiska styrmedel är ett måste för att göra cirkulära materialflöden mer lönsamma. 

Återvinningsindustrierna bjöd i början av april in för att visa på det senaste inom framsteg och utveckling inom återvinning. Robert Westerdahl presenterade en rapport från Material Economics som räknat på hur mycket vi i EU kan minska industrins koldioxidutsläpp genom en mer cirkulär ekonomi; återanvända, dela och återvinna material.

Material Economics ser tre åtgärder att minska utsläppen av koldioxid:

1. Lägre C02-intensitet i material, exempelvis genom bättre återvinning.

2. Använd material smartare för att undvika uppblandning och nedgradering av kvalitet i materialen, så att mer kan återanvändas och återvinnas bättre.

3. Designa produkter bättre för högvärdig återvinning. Många produkter består exempelvis av en blandning av olika plast- och aluminiumsorter vilket gör det svårare att återvinna till nya högvärdiga material.

- De identifierade åtgärderna i rapporten kan minska EU:s utsläpp från industrin med 56 procent årligen år 2050. Det är mer än hälften av vad som krävs för att nå nollutsläpp, sa Robert Westerdahl.

Produkter måste designas mer för en kommande återvinning och för att kunna användas mycket och länge.

- Med digitaliseringens hjälp, så drivs nu för tiden tjänstefieringen av produkter snabbt, som bildelning, cykelskoters etc. Produkter hyrs ut vilket är ett sätt att öka användningen av respektive fysisk produkt. Ju större användning av en produkt desto färre produkter behöver produceras för samma tjänst, och därmed kan koldioxidutsläppen från produktionen och material minska.

- Titta på exempelvis flygplan och tåg. Det är produkter som under lång tid optimerats för att utnyttjas maximalt, sa Westerdahl.

Fram till 2030 måste vi öka resursproduktiviteten med 8 gånger mer än idag för att jordens resurser skall räcka till. Fram till 2030 måste vi återvinna mer än 7-8 gånger mer än idag för att klara koldioxidnivån.

- Det betyder att vi måste öka nyttjandegraden per produkt med ca 15 procent varje år, sa Josefina Sallén, Circular Transition Coach vid Rise.

Rise har i sin forskning kring resursutmaningen tittat på allt från alternativa material och återvinning till nya affärsmodeller och indikatorer för cirkularitet.

- Det behövs ingen mer forskning. Vi kan hjälpa företagen att använda och få nytta av den forskning som redan gjorts hos Rise.

Men det är en utmaning att engagera företag.

- Orsak kan vara att man är för lönsam och därför inte vill ända hur man jobbar, eller så råder det tidsbrist.

Josefina Sallén efterlyser därför mod.

- Man måste börja testa för att lära sig, Ikea är ett gott föredöme som testar massor med nya affärsmodeller i liten skala.

Rise största utmaning är att sprida den kunskap man redan har. Men nya på projekt är påbörjade: 

1. Framtidsadaptiv design. Ett ramverk för att designa produkter som kan vara ständigt tidsenliga.

2. Finansiering. Vad innebär en cirkulär balansräkning? Hela finanssystemet behöver ställas om.

3. Cirkulär upphandling. Många små företag sitter på hela värdekedjan och då kan man genom offentlig upphandling erbjuda en marknadsplats för att börja testa.

Emma Rex, forskare vid Rise pratade om hur vi når cirkulär upphandling och pekade på fyra aspekter.

- Det handlar om att skapa en marknad för cirkulär insamling och många eftersöker system för att kunna ta tillbaka sina varor. 

- Faktum är att det många gånger är dyrare att använda sig av återvunnet material än att använda nytt.

Hon anser därför att det borde vara dyrare att släppa ut koldioxid.

Och vad krävs det då för att plastmarknaden ska bli lönsam?

Åsa Stenmarck, plastexpert vid IVL, satte fingret på att få lönsamhet för insamlingssystem för plastindustrin.

- Det gäller att matcha mellan utbud och efterfrågan. Det finns ett utbud men ingen vill ha det. Åtgärder kan till exempel vara fossilskatt eller märkningssystem, omställningsbidrag och massbalans.

Stenmarck uppmanade företagen att fokusera på små flöden i sina produktled.

- Om man vill ha volym blir det lätt rörigt.

Anna Lidström, hållbarhetschef vid Spendrups Bryggeri, anser att det är viktigt att priset på den återvunna plastvaran är tillräckligt attraktivt, likaså att uppnå högre produktkvalitet på de återvunna plastvarorna.

Lena Lundberg vid Ikem förde fram en digital marknadsplats som ett mycket bra verktyg.

- Det behövs ett ekodesignat alternativ för plast. I dag är det alldeles för billigt att använda råvaran.