2019 ska plasten in i finrummet igen
Företrädare för olika branschorganisationer, industriledare, producenter och inte minst gemene man är alla överens om att plast inte har någon plats i miljön. Vi som lever i branschen vet också att materialet är för värdefullt för att deponeras. Om det inte kan återvinnas så ska det åtminstone användas för framställning av ny energi.
Men vem tar ansvar för att få bort dessa miljoner ton plast som flyter runt i världens hav, och allt annat skräp som också döljer sig där? Och än viktigare – vem tar ansvar för att lösa problemet med att än mer plast hamnar där?
Idag lever ett antal miljarder människor utan sophantering i Central- och Sydamerika, Asien med flera världsdelar. Störst sägs nedsmutsningen vara i Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Sri Lanka. Tillsammans så uppges dessa länder stå för 50 procent av all marin nedskräpning.
2018 blev året då all världens strålkastarljus riktades mot detta enorma världsproblem. Men istället för att sedan lyfta strålen mot världens politiker så riktades, med hjälp av muskelstarka lobbyorganisationers hjälp, den på materialgruppen plast. En bild tilläts att målas upp av att all plast var farlig, onödig och ska bort. Och ansågs av många vara den enda sanna och rätta lösningen på den marina nedskräpningen.
Jag och många med mig anser att problemet med nedskräpning är en global fråga och att det krävs internationella strategier för att lösa problematiken. Världens politiker måste öka sitt engagemang. Forskningsanslagen måste bli högre. Industrin som producerar plasten måste agera. Företagen som tillverkar förpackningar måste välja material som inte förlorar värde efter produktens användning. Och återvinningsindustrin måste lyfta blicken och engagera sig i nya cirkulära affärsmodeller.
Men något håller redan på att hända. Förändringens hjul verkar ha börjat snurra och kanske blir 2019 året då materialgruppen och dess aktörer åter välkomnas in i finrummet.
Flera initiativ har tagit fart den senaste tiden, vilka alla handlar om att få bort plastsoporna i världen genom att samla in, återvinna och förfina till nya kompound. Göra biobränsle av rejekt etc. Det mest kraftfulla initiativet hittills kommer från den nya organisationen Alliance to End Plastic Waste (AEPW).
Tillsammans ska dessa, nästan 30 globala företag med anknytning till plastvarusidan, göra verkstad. Med närmare en miljard dollar i ryggen och enorma mängder kompetens ska de tillsammans genomföra insatser som bidrar till att motverka att plastavfall hamnar i våra hav. Materialgruppen ska rentvås och insatser göras för att bygga upp infrastruktur, engagera och utbilda politiker och samhällen. Det är nu det händer och förhoppningsvis vänder.
Malin Folkesson, Chefredaktör
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare .