23948sdkhjf

37 nya industriåtgärder från regeringen

Regeringen har genom nyindustrialiseringsstrategin ”Smart industri” tagit ett helhetsgrepp för att främja industrins utveckling i Sverige. Nu lanserar regeringen en andra handlingsplan.

– Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Nu presenterar vi ytterligare åtgärder som kommer att skapa fler och bättre förutsättningar för fler investeringar och industrijobb i Sverige, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande.

Den andra handlingsplanen för strategin ”Smart industri” innehåller bland annat: • Ett nationellt testcenter för elfordon ska byggas upp med medfinansiering från näringslivet. Fordonsindustrin jobbar intensivt med eldrift och regeringen bygger nu upp ett nationellt testlabb för att skynda på denna omställning, säkra företagens konkurrenskraft och svenska jobb.

  • Ett Robotlyft genomförs. Med ett automationsprogram för små och medelstora industriföretag i hela landet främjas introduktionen av nya automations- och robotiseringslösningar inom SME-företag i industrin.
  • Kunskapslyftet byggs ut. Kompetensförsörjningen är företagens största utmaning och det främsta tillväxthindret i dag. Många företag tvingas till och med tacka nej till ordrar för att de inte får tag på personal. Bland annat gör regeringen nu den största satsningen på Yrkeshögskolan sedan den bildades.
  • Yrkesprogrammen uppvärderas. När den förra regeringen tog bort högskolebehörigheten från gymnasieskolans yrkesprogram försvann hälften av eleverna. Regeringen ser nu till att yrkesprogrammen åter ger grundläggande behörighet för att öppna för vidareutbildning senare i yrkeslivet, utan att försvaga yrkesämnena.

Industrin går nu för högvarv och allt fler industriföretag väljer att vända hem igen. Samtidigt ser regeringen det som avgörande att vi förbereder Sverige på sämre tider framöver.

I handlingsplanen tar regeringen därför initiativ till en utredning för ett konkurrenskraftigare system vid statligt stöd för korttidsarbete. Systemet används i lågkonjunktur för att möta tillfällig arbetsbrist hos företag och innebär att den anställde tillfälligt går ned i tid och lön. Staten, arbetstagaren och arbetsgivaren delar på kostnaden för arbetstidsminskningen.

Källa: Näringsdepartementet

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078