Oro för DEHP och ftalater, men är den befogad
Debatten kring ftalater har gått het de senaste åren. Arbets- och miljömedicin i Lund har studerat två litteraturöversikter och ställt sig frågan om huruvida ftalater kan ge upphov till allergi och astma.
I artiklarna noterade Axelsson att allmänheten är påtagligt exponerad via bland annat föda och inomhusmiljö. I ett flertal studier har ftalater kopplats till skadlig cellpåverkan, allergi och astma, med starkast samband för mjukgöraren dietylhexylftalat (DEHP).
Samtidigt påpekades att nuvarande kunskapsläge inte räcker för att slå fast orsakssamband. I den ena översikten rekommenderades för säkerhets skull en minskad exponering genom att undvika processad mat, mat förvarad i plast, hygienprodukter med ftalater, PVC-material inomhus och att minska mängden damm inomhus.
I en tredje omfattande litteraturöversikt om riskfaktorer för astma, så nämndes inte ftalater. Dock påpekades det att många faktorer kopplats till astma i ”observationsstudier” som inte kan ge säkra slutsatser kring orsak och verkan.
Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor vid branschorganisationen Ikem har givits möjlighet att bemöta dessa konklusioner.
-EU:s vetenskapliga expertkommitté har tidigare bedömt att det saknas vetenskapliga bevis på att ftalaterna skulle vara farliga i inomhusluften, säger Lena Lundberg. Generellt är exponeringen låg och säkerhetsmarginalerna tillräckliga.
-Eftersom DEHP och ytterligare tre ftalater kräver tillstånd för att få användas inom EU kommer exponeringen att minska ytterligare. Sedan regleras också användningen på produktnivå, t.ex. i leksaker och material i kontakt med livsmedel, sedan många år tillbaka för att säkerställa en säker användning.
Avslutningsvis tillägger hon att det är viktigt att skilja på olika ftalater - de är inte likadana. Ftalater beskrivs ofta som ett ämne, trots att de i själva verket är en grupp av ämnen med olika egenskaper och skilda användningsområden.