Under gränsvärdet för bisfenol A trots extrem kost
Igår uppmärksammades ett experiment som Svenska Dagbladet genomfört, där fyra reportrar under två dygn i princip endast åt konserverad mat. Efteråt mättes halten bisfenol A i urinen hos deltagarna. Nu kommenterar Plast- och Kemiföretagen studien.
De fyra reportrarna levde på konserverad mat i två dagar. Den högsta halten av bisfenol A som uppmättes i urinen hos någon var 86 nanogram per ml, vilket är 30 gånger mer än normalt.
Enligt Livsmedelsverket är risken mycket låg för att ämnen i plastmaterial som förs över till maten ska skada hälsan. Även för barn är den mängd bisfenol A som de får i sig via material så liten att den inte innebär någon risk för hälsan.
SvD refererar till tidigare stickprov som visat att människor i Sverige normalt har runt 3 nanogram bisfenol A per milliliter i urinen. Ungefär där låg också de flesta av SvD:s reportrar då det första provet lämnades. Efter en kost på konserverad mat kom en av reportrarna upp i 86 nanogram. Detta är fortfarande under dagens gränsvärden för bisfenol A, vilket en av forskarna som hjälpt till med analyserna poängterar.
Miljöminister Lena Ek har motiverat varför Sverige inte bör förbjuda bisfenol A i konservburkar med att det saknas vetenskapligt stöd för detta. EUs livsmedelsmyndighet gör fortlöpande utvärderingar av ämnen som är godkända i plastmaterial som har kontakt med livsmedel och man fastställer säkra gränsvärden.
På SvD låter det som en nyhet att konserverad mat är en källa till bisfenol A, men det är det inte för experter inom området. Exempelvis har Livsmedelsverket tagit fram två tabeller över barns och vuxnas genomsnittliga exponering i Sverige från olika källor.
Som en jämförelse skulle man behöva sätta i sig flera hundra burkar dryck per dag för att komma upp i nivåer av Bisfenol A som bedöms som skadliga, säger Livsmedelsverket i en kommentar.