Svensk plastindustri gör historiskt kompetenslyft
Lågpriskonkurrens är redan ute! Morgondagens tillverkningsindustri måste erbjuda kompetens och utvecklingsförmåga – till varje pris. 2010 gör svensk plastbearbetande industri ett historiskt kompetenslyft. Målet är att bli bäst i världen.
Mitt i krisen har branschen nämligen inlett en mycket offensiv satsning på kompetensutveckling med det oblyga målet att skapa ”världens bästa och mest konkurrenskraftiga plastindustri”. Satsningen kallas Polymerlyftet och administreras av Polymercentrum Sverige AB, bl a med hjälp av pengar från Europeiska Socialfonden.
Plastföretagen ska fram till oktober använda drygt femton miljoner kronor för att i första hand höja produktionsarbetarnas kompetens. Målet är också att göra företagen mera flexibla och mindre sårbara vid personalomsättning och att bredda rekryteringsbasen för hela branschen.
Satsningen bygger på övertygelsen att den framtida produktionen av plastprodukter kommer att kräva extremt hög personlig kompetens inom tekniskt mycket avancerade organisationer. Framtidens vinnare är inte alls de företag som bara kan konkurrera med låga arbetslöner. Snarare är det tvärtom, vilket i sig är lite av en sensationell slutsats!
Allt tyder på att de företag som i stället har förmågan att bygga sin produktionsbas på utvecklingsdrivande kunskap blir de i särklass mest eftertraktade leverantörerna. Det gäller i extra hög grad när tillverkningsindustrin globaliseras och måste tävla med både kvalitet och pris – men framförallt med förmågan att kunna producera tekniskt avancerade nyheter, och göra det snabbt.
– Svenska företag varken kan eller vill drivas in i fållor där det till slut kanske bara är ränteläget och dagspriset på elektricitet som avgör om man kan överleva kvartalet.
Det säger Joachim Henningsson som är verksamhetschef på Polymercentrum.
– Företagen måste i stället utvecklas till att bli långsiktigt starka partners till sina kunder och de måste bygga organisationer där kompetensnivån i alla led är så hög att organisationen blir smidig och högproduktiv. Plastföretagen behöver frigöra fler resurser för utvecklingsarbete och marknadsföring och det sker enklast genom att produktionspersonalen blir ännu mera kompetent och självgående.
Målet är inte bara att uppnå detta på företagsnivå. Programmet syftar också till att skapa renodlade strukturer inom certifiering och vidareutbildning så att hela branschen kan bli mindre känslig för variationer i tillgång och efterfrågan på kompetent arbetskraft.
– Svenska plastföretag har faktiskt goda förutsättningar att på det här området bli allra bäst i världen. Inom några år ska vi ha vänt strömmen av plastjobb till Sverige i stället för bort från landet, säger Joachim Henningsson.