Forskare får fram superhala ytor
Svenska kemiforskare vid KTH, Stockholms universitet och Ytkemiska institutet har sänkt friktionen och lyckats få fram superhala ytor, så hala att de knappt är mätbart, genom att välja material utifrån de så kallade van der Waals-krafterna.
Van der Waals-krafterna är vanligtvis attraktiva, ytorna dras mot varandra. Men i ett fåtal system, när två ytor är nära kontakt med en vätska emellan, kan attraktionen vändas till en repulsion vilken ökar i styrka ju närmare ytorna kommer varandra. Ytorna är då mer attraherade till vätskan än varandra, och vill inte komma i kontakt.
Lennart Bergström, professor vid Stockholms universitet säger i ett pressmeddelande att det unika med de repulsiva van der Waals-krafterna är att de förhindrar kontakt mellan ytor, även när de pressas samman.
Ett av resultaten visar att friktionen mellan en guldpartikel och en teflonyta i den bensinliknande vätskan cyklohexan faktiskt är så låg att den inte är mätbar ens med ett atomkraftsmikroskop, ett instrument som rutinmässigt används för att mäta krafterna mellan molekyler.
Låg friktion är viktig för att till exempel turbinen i vindkraftverk, mikromotorer och höftledsimplantat ska fungera väl. Enligt forskarna finns det ett antal materialkombinationer som kan ge superhala, lågfriktionsytor, till exempel kullager av metall i en teflonring eller att bygga friktionsutsatta motorkomponenter av vissa kombinationer av keramiska material.