Populär plastskiva fyller 25 år
De första cd-spelarna fanns tillgängliga på marknaden under senare delen av 1982. Samtidigt introducerades, naturligt nog, de första skivorna. 1,2 millimeter av karbonatplast, ett tunt lager aluminium (i sällsynta fall guld) och ett tryck var vad som behövdes för att revolutionera musikindustrin.
Makrolon var visserligen inget nytt ämne, det hade redan använts i 25 år, men för att kunna använda karbonatplasten för att göra den nya sortens musikskivor ställdes höga krav på optisk kvalité och genomskinlighet. Krav som inte har minskat när nya, förbättrade lasertekniker införts.
En cd är ett så kallat optiskt lagringsmedium där man använder en laser för att mäta ojämnheter i en reflekterande yta, det är här aluminiumet kommer in. Men även om det är ett digitalt medium så representerar groparna och de jämnare partierna mellan dessa inte direkt ettor och nollor.
Istället är det så att en förändring, antingen från grop till jämn yta eller från yta till grop, tolkas som en etta. Sker det ingen förändring tolkas det i sin tur som en nolla.
När de första skivorna tillverkades 1982 tog det 27 sekunder att göra en skiva, nu tar det mindre än tre. Sedan introduktionen 1982 och fram till förra året tillverkades över 90 miljarder optiska lagringsmedium i Bayers karbonatplast.
Storleken bestämdes av Beethoven?
En cd har vanligtvis diametern 12 centimeter även om 8 centimeter, så kallat singelformat, förekommer. Diametern är direkt relaterad till hur mycket musik som får plats, 12 centimeter motsvarar ungefär 74 minuter. Varför man valde just 74 minuter finns det olika versioner om, den populäraste är den om Beethovens nionde symfoni.
Målet var från början att få plats med en timmes musik och för det skulle en diameter på 11,5 centimeter vara tillräckligt. Men Sonys vice president Norio Ohga ville förlänga kapaciteten till 74 minuter eftersom man då skulle få plats med hela uppförandet av Beethovens nionde symfoni.
En annan mer krass version är den att Polygram, som ägdes av Philips, hade en experimentfabrik i Hanover, Tyskland, som redan kunde tillverka 11,5 centimeters skivor. Sony, som inte hade någon sådan fabrik, ville inte ge Philips några fördelar. Därför lobbade man för en något större skivdiameter.
Bildtext: Berlins filharmoniska orkesters under dirigenten Herbert von Karajan, som syns på bilden från juni 1982 med en av de första skivorna, framförde Beethovens nionde symfoni på 66 minuter, en tid som Philips menade kunde få plats på en 11,5 centimeters skiva. Men Sony hittade andra inspelningar av symfonin som låg på 74 minuter och Philips fick ge sig. Foto: Bayer