Tullkrig, nej tack!
Av USA:s president Donald Trump införde strafftullar mot Kina det första han gjorde under sin andra mandatperiod. Mexiko och Kanada har hittills fått uppskov, men hur länge?
Även om Sverige hittills inte drabbats finns det en risk för att höga strafftullar inte enbart skadar de hittills direkt drabbade länderna, utan även EU och Sverige, eftersom USA är en viktig handelspartner för oss.
Risken för stigande råvarupriser är stor.
I ett pressmeddelande den 25 februari skrev Annika Winsth, chefekonom på Nordea, att “det finns risker med USA:s president Donald Trump tullar, som redan drivit upp råvarupriserna och riskerar att göra det ytterligare. Tullarna betalas av amerikanska konsumenter, men stiger råvarupriserna kommer det även att påverka den svenska inflationen”.
Sedan hotet om tullar rapporteras det i olika kanaler om att priset på såväl stål och aluminium som olja har ökat. I mina ögon borde ett ökat oljepris även leda till ökade priser på plastråvara, men så verkar hittills inte vara fallet.
En källa inom plastråvaruindustrin anser att det snarare finns farhågor för att oljepriset skulle kunna vika av neråt på grund av att Trump vill öka den inhemska amerikanska produktionen, samtidigt som efterfrågan generellt sett inte ökat. Gällande priserna på plastråvaror så menar hen att signalerna är tydliga om att producenterna vill höja priserna på plastråvara, men att marknaden och den begränsade efterfrågan hittills lyckats stå emot.
En kvalificerad gissning är därför att priserna, vilka ändå befinner sig på en bottennivå, sannolikt kommer börja röra sig uppåt. Om det sedan beror på en ökad efterfrågan eller på Donald Trump, låter jag vara osagt.
Låt oss hoppas att farhågorna om en global handelskonflikt inte blir till verklighet, utan att den påbörjade återhämtning efter lågkonjunkturen i Sverige håller i och håller ut.
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare .