Ny beräkningsmetod splittrar energi-Sverige
Detta är tredje delen i en artikelserie om flödesbaserad kapacitetsberäkningar. Del ett hittar du här och del två här.
Den 29 oktober införde Sverige och övriga Norden ett nytt sätt att beräkna och allokera kapacitet för handel på elmarknaden. Den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden som använder en marknadskopplingsalgoritm ska öka effektiviseringen av elmarknaden och hur vi utnyttjar elnätet.
– Det är en effektivisering i hur vi kan tilldela kapacitet, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska Kraftnät.
För att illustrera svårigheten med att beräkna kapaciteten jämför han med en GPS och en bilväg mellan två orter. Om bilar kör mellan Stockholm och Norrköping är det lätt att räkna ut vilken kapaciteten är. Men om du sedan ska räkna alternativa färdvägar och med trafikanter som åker till och från andra områden så blir det mer komplext.
– Det här har vi inte kunnat ta hänsyn till. Vi måste ha exakta prognoser över hur överskotten i till exempel England, Nederländerna och Tyskland är för att se vilka flöden som kommer in till Norden och även om vi hade det skulle riskerna vara alldeles för stora för prognosfel och svåra störningar, säger han.
– Genom övergången till den här effektivare metoden tar man hänsyn till hur de flödet körs, samtidigt som det ger handelsutrymme till alla. Det är en jättestor förbättring i kontroll och risk.
Den nya metoden är framtagen av de nordiska länderna, exklusive Island, efter att respektive lands tillsynsmyndighet, Energimarknadsinspektionen i Sverige, har fattat beslut om att införa den. I grunden ligger EU:s regelverk som säger att flödesbaserad kapacitetsberäkning ska införas.
Beslutet har dock inte skett utan kritik.
– Generellt är flödesbaserad kapacitetsöverföring bra. Att nyttja nätet mer effektivt och höja kapaciteten bidrar till våra politiskt satta mål om klimatet, säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Men ett mer komplext system med lägre tillgång på data kommer göra det svårare för energiproducenterna att göra prognoser.
– Dessutom har vi ett system med en hög andel väderberoende kraft. När vi låser positionerna i dagen före-marknaden har vi låst in större delen av handeln och flödena. Och det kommer inte i lika stor utsträckning kunna justeras på intradagmarknaden. Det ser vi som ett stort problem, säger han.
Under den två år lång parallellkörningen av systemen har priserna blivit högre i alla elområden förutom SE4, där det i perioder har blivit billigare. För Energiföretagens medlemmar borde en ökad handel och konkurrens vara positivt, men ändå är man alltså kritiska till den modellen som har införts.
– Om det skulle öka våra förutsättningar för handel borde vi ju vara glada. Men det är andra följdproblem i systemet som gör att vi är kritiska, säger David Wästljung.
För även om flödena ökar betyder det inte att handeln gör det. Det menar Mats Nilsson, docent i nationalekonomi och elmarknadsexpert.
– Den här metoden gör sannolikt att det blir mindre handel, inte mer, säger han.
I dagens system arbetar man aktivt med olika flaskhalsar i stamnätet, både interna i elområdena och mellan elområdena. Nu kommer kapacitetsberäkningarna istället utgå från en matematisk modell och de interna flaskhalsarna matas in i modellen som restriktioner.
– Ju fler begränsningar man lägger in, desto mindre blir utfallet. När man går från att aktivt hantera interna flaskhalsar till att passivt göra det vågar jag påstå att handelsutrymmet minskar, säger han.
Även om kapaciteten ökar med den nya modellen menar Mats Nilsson att vi inte kommer kunna styra i vilken riktning elen flödar. Så kallade icke intuitiva flöden kommer göra att dyr el från ett elområde kommer flöda till ett område med billig el.
– Då går inte handeln i rätt riktning. Att köpa dyrt och sälja billigt är inte handel för mig. Så vi får ökade flöden, men inte ökad handel.
Mats Nilsson tycker det är helt rätt att skapa en nätmodell anpassad efter det verkliga flödet. Men han tycker att man borde har gjort andra val inom ramen för EU:s regelverk.
Nu menar han att modellen är anpassad för Norges behov av att transportera el i det svenska nätet. I förhandlingarna om den nya modellen säger han att norska operatören Statnett har haft tydliga direktiv från den norska regeringen: de elmarknadsförändringarna som sker måste gagna norska intressen.
– Svenska Kraftnät har haft instruktionerna att verka för det som blir bäst för Europa, som ju Norge är en del av. Det blir en asymmetrisk förhandlingssituation där Norge har kunnat lägga in sitt veto mot allt som inte går deras väg, säger han.
– Så vi har blivit en norsk transportled för el. Men i min värld är det sjukt att vi ska betala för Europas rikaste land för att de inte har byggt infrastruktur.
Erik EK på Svenska Kraftnät delar inte bilden om att modellen gynnar enskilda länder.
– Att det skulle vara möjligt att optimera delarna för olika elområden eller länder håller jag inte med. Det är tydligt att målet är en ökad samhällsnytta. Vi är en europeisk elmarknad med europeiska regler och det är totalnyttan för hela den europeiska elmarknaden som gynnas, säger han.
Även när det kommer till de icke intuitiva flödena är det den totala nyttan som är viktig.
– Det är en av de komplexa parametrarna som kommer in för att öka värdet och skapa nytta. Vi har inte fört in den för att göra det mer komplicerat och svårt, säger han.
– Genom de icke intuitiva flödena får du en större nytta på helheten då du kan prioritera att flödet går till områden med högre betalningsvilja över hela marknaden.
Han är också väl medveten om att modellen med mer data blir mer komplex. Men införandet är ändå nödvändigt.
– Vi måste köra nätet effektivt och då behövs verktyg och en metod som kan hantera ett mer väderberoende och komplext elsystem, säger han.
Han håller med om att det blir viktigt att se till att intradagmarknaden fungerar bra för att kunna justera obalanser. Under parallellkörningen har man försökt vara så öppen som möjligt med resultaten för att aktörer ska kunna anpassa sig och se risker.
– Det är ju dagen före-marknaden som metoden jobbar med och använder man kapaciteten då, blir det de facto så att intradagmarknaden blir mindre. Så för att skapa ett bra elsystem för framtiden måste man få fram resurser som löser obalanser när de uppstår.
Det är en av de värsta processerna jag har varit involverad i
Trots att Svenska Kraftnät har varit transparenta med resultaten och haft möten med aktörer har det uppstått ett missnöje kring hur metoden har tagits fram.
– Det är en av de värsta processerna jag har varit involverad i, säger Mats Nilsson.
En synpunkt som lyftes var att man skulle börja med en modell utan ickeintuitiva flöden.
– När man införde flödesbaserat nere på kontinenten gjorde man så och det var uppe för diskussion nu, eftersom de ickeintuitiva flödena slår ut intradagmarknaden. Men det struntade myndigheterna i också.
På Energiföretagen är man inte heller nöjda med hur dialogen har förts.
– Jag kan tycka att det har hanterats dåligt från myndighetshåll och det har inte lyssnat nog på de olika aktörerna. Det blir ganska tydligt när man har haft en process som pågått i tio, med gott om tid att genomarbeta lösningen. Men ingen, förutom myndigheterna, är nöjda med genomförandet, säger David Wästljung.
Erik Ek på Svenska Kraftnät menar att man har involverat aktörer och tagit till sig av deras synpunkter. Samtidigt har han förståelse för att en förändringsprocess kan vara omtumlande.
– Man kan alltid förbättra sig och är inte aktörerna nöjda, så är inte vi det heller. Jag ska inte säga hur de känner, men vi har absolut lyssnat och blivit bättre med deras input. Men för ett mer komplext elsystem krävs en mer komplett metod och det står inte fritt för oss att införa den, säger han.
Sex månader efter införandet har operatörerna fått i uppdrag att utvärdera systemet. Erik Ek berättar att störst fokus kommer ligga på hur intradagmarknaden har fungerat. Men man har också uppdraget att löpande utvärdera och göra modellen så bra som möjligt.
– När vi är igång kan man upptäcka saker så det kan absolut bli ändringar, säger han, säger han.
David Wästljung på Energiföretagen hoppas bland annat att man kan ta ett steg tillbaka och inte tillåta icke intuitiva flöden.
– Ett försiktigare kliv, med mindre risk. Sedan skulle det vara bra med en högre transparens från de olika ländernas operatörer om den gemensamma nätmodellen och strategier kring driften. Det hade underlättat aktörernas prognoser.
Mats Nilsson pratar om "damage control" och menar att det finns två tydliga saker man måste göra. Det första är att ställa ut tekniska fasvridare vid den norska gränsen.
– Då blir det bara kommersiella flöden som vi bestämmer över som kommer gå i det svenska flödet. Det kommer rädda ganska mycket av situationen för svensk del och då kan inte Norge använda vårt nät gratis, säger han.
Han var själv en förespråkare för elområdesuppdelning, men den andra åtgärden han ser nu är att återgå till ett elområde.
– Skillnaden är att nu behöver vi inte längre köra full kapacitet i utlandskablarna, så vi får mer spelutrymme mot utlandet. Med ett elområde får vi ett pris för hela Sverige och vi skulle få tillbaka en intradagmarknad som verkar i Sverige och inte över gränserna.
– Då kommer det här bli ganska bra tror ja.